peace and love och så

jag gillar ju inte att skriva långa texter direkt. Listor är mer något för mig, det är lättare, behändigare. Enklare att göra för man har sån översikt. Jag har då alltså varit på peace and love fram tills idag klockan 19:00 och det har varit himla nice.

- anlänt till borlänge som var trettio grader varmt, burit extrema mängder packning, köat och allt som hör till, fått upp tältet

- varje dag har gått efter de här reglerna; vakna runt 10:00 för att det är 45 grader i tältet, springa vimmelkantig till vattenkranen och doppa huvudet, lägga sig i skuggan på en filt och sova nån timme, vakna av att skuggan har flyttat sig, flytta filten och fortsätta så tills man sovit några timmar och är relativt pigg och glad

- missat nationalteatern

- träffat bästa sofia som flyttade till uppsala för drygt ett år sedan (hon var min bästa tjejkompis) och insett att hon är precis som hon var och det var väldigt skönt

- allmänt chillat en massa

- missat nationalteatern en andra gång

- hamnat bredvid en kille på lykke li som var råtänd på Tove Styrke, han skrev sitt nummer på min arm för att jag skulle kirra hennes nummer fast nu är numret borta så det gick sådär

- sett lykke li som var råbra

- trott för en halv sekund att Karin Dreijer kommit upp på scenen när knife börjar spelas som intro till en låt (detta var då inte fallet)

- dissat Kings of Leon

- varit extremt svettig i ett tält

- sett patrick wolf som var åh gud så underbart fin

- KÖAT OCH HAMNAT LÄNGST FRAM PÅ 30 SECONDS TO MARS

- Insett att Jared Leto inte längre såg ut som han gjorde 08 utan istället hade enorma haremsbyxor, hipsterlinne och solglasögon

- blivit lycklig när han tog av sig glasögonen och man fick se att hans isblå ögon var likadana som förr, och att se att han fortfarande bar svart nagellack

- dansat till bra klubbmusik, en söt rappare och hemmafest med långkalle + finaste simon gärdenfors. Sen var kvällen rätt sämst för jag blev ensam och mitt festivalsällskap dissade mig. Jag vandrade hemåt men träffade iallafall på Simon Gärdenfors i egen hög person och fick en kram! Sen somnade jag full och bitter.

- varit för full som sagt men inte varit bakis en enda gång (!!!)

- varit på rap-battle för första gången och gillat det som fan

- sett lite bob hund, lite teddybears, lite annat

- köat med små tolvåriga poppare med halvsnea stjärnor under ögonen och failpandor

- sett Henrik komma in på scenen, höra de första tonerna av you Only Life I Know, gråtit av musik för första gången på säkert två år. Hela konserten var precis som jag ville ha den, lugn och fin med bara Henrik och en trumpet. Gud vad jag älskar denna man.

- fått höra Keops pyramid med Hoola Bandoola Band på samma scen som jag ett år tidigare hört samma låt med Thåström, det var väldigt bra det med

- insett att mina fördomar mot Mando-fans har fått mig att glömma bort hur bra dom egentligen är, men sett dom igen och känt hur de fortfarande får mitt hjärta att fortfarande hoppa lite fortare

- druckit extremt god lakritssprit

- sett en lagom kort bit av Bob Dylan

- snurrat runt inne på Det vackra livet och helt tappat kollen på upp och ner

- varit med Johan (som var min första pojkvän)

- snackat med (läs utnyttjat) en kille som ville hångla för att få hans pizza eftersom jag inte hade några egna pengar. Sen sa jag helt enkelt byebye och träffade mina kompisar istället, fast på mätt mage! :D

- matat Ella med handsprit

- sett rebecca och fiona, dansat till knifelåtar och tappat min sula på mina finaste gula kängor

- hittat en för full och illamående Kasper i en trapp

- sett lite håkan hellström, promenerat med Kasper till tältet och sedan begett mig ut på stora campingen med ella + vännäsbytjejer för att grilla gratis korv, dansa lite, se den snyggaste killen jag någonsin sett och sen pallra mig hemåt för att sova några få timmar innan det var dags att dra upp Kasper och packa ihop

- åkt buss en massa timmar med skabbiga umebor och två medresenärer som faktiskt klarade sig ifrån att spy, vi var mycket imponerade! Väl hemma i umeå insåg jag att jag tappat rösten men fan vad värt det var för årets peace var hur bra som helst

slut på listan!