ELDA MED PAPPER

Saknar ändå att vara femton år och vara starstruck på manliga artister. Liksom, jag satt på samma fucking sushibar som markus krunegård häromveckan, skulle säkert dött om det hände för tre år sedan! Jag var ju verkligen en sån där klassisk stereotypisk en också, som citerade alla låttexter och klottrade TH für immer överallt. Blir lite ledsen i hjärtat över att jag inte är gladast i världen över att kent har släppt en ny skiva.